Lilla grodan..
Ibland gör det lite ont i mammahjärtat & man undrar vad de där små får allting ifrån..
"Jag kan inte gå till dagis såhär" hör jag en liten tjej ifrån badrummet när hon fixar håret. "Det står ut på ena sidan". Jag räknar snabbt till tio och går in i badrummet. Där möter jag världens finaste tjej med stora krokodiltårar rullandes nerför kinden. Ger henne ett stort leende, säger att hon är världens finaste och sätter upp håret. Inte riktigt nöjd och fortfarand ledsen pratar hon om att hon inte är fin och att hon inte vill gå till dagis "sådär".
Gör ett par inbakade flätor och säger till henne att hon är världens finaste om hon så ser ut som en ruffentuffs & att jag älskar henne till tusen. Hon skiner upp, torkar tårarna och ger mej en riktig bamsekram.
Jag blir lite rädd för hur hon låter och vad de små egentligen har för bild av hur "man ska se ut" redan innan de har börjat skolan. I mina ögon är hon ju världens finaste tjej och det vill jag ju att hon ska vara i sina ögon med.
Mitt lilla hjärta...
